Vetrinären påstod...

... att Wallace efter kastreringen skulle vara:

- lite vimmelkantig
- mycket trött
- lite tjurig
- och betydligt lugnare (i alla fall under just den kvällen)

Ha! Johoru. Öppnade burdörren och katten for ut som ett skott. Han tog ett ärevarv runt i lägenheten, välte en stol och hoppade upp på bänken i köket. Tio sekunder senare använde han garndinen som klätterpelare. När det var gjort skulle han bäras. Så jag bar katten.

Samtidigt skulle jag laga mat.. GI-mat. Så jag hade laddat upp med kokbok och saker på diskbänken. Jag hade tagit fram lax ur frysen och satte igång kranen för att kunna lägga laxen i vattenbad... då ringde telefonen. Och Wallace mötte Mellis i hallen och det blev ett jäkla liv därute. Jag kastar mig runt hörnet i tron om att Mellis höll Wallace i ett dödsgrepp, samtidigt som damen i telefonen babblade på om någonting sin rörde den gamla lägenheten och en räkning som hon hade fått... jag svarade så gott jag kunde samtidigt som jag försökte hindra katterna från att döda varandra. Jomenvisstserru. Superenkelt.

Helt plötsligt började det låta konstigt från köket, ett droppande ljud som snabbt övergick i ett mer forsande ljud. damen pladdrar fortfarande (och vid det laget tämligen upprört) på om att vi tydligen felfakturerat någonting precis innan vi flyttat och jag försökte fortfarande svara det bästa jag kunde medan jag återigen rundar hörnet i 220 för att komma tillbaka till ett kök som förvandlats till en pol.

Suck. Jag hade ju, när jag la laxen i vattenbadet, aldrig stängt av vattnet. Det var vatten överallt. På diskbänken, över kokboken (jag lovar och svär att jag hängde den på tork, ser ut som ny, johoorååå), bakom spisen, på golvet... damen i telefonen har vid det lagen övergått till att läsa innantill i kontraktet, när jag mycket artigt hänvisar henne över till Mannen, om det är så att hon vill fortsätta diskutera saken, annars tyckte jag att hon helt enkelt bara kunde skicka över fakturan som kommit fel. Jaså, jaha sa damen och la på. Fantastiskt. Jag vet fortfarande inte riktigt vad det är vi felfakturerat..

Idag har det varit en helt vanlig lördag. Efter en tur till Fristad blev det en snabb lunch på stan innan mannen åkte till fotbollsträningen och jag åkte till fina Maja för att kika in det nya boendet, fika lite och prata strunt. Bättre än så kan det knappast bli.