...städning av lägenheten!
Flytten igår innebar ett svinn av en sängram (numera lagad med såväl skruv som papperslim och en dos vilja) och en kattställning. Den ligger numer som ett plockepinn på golvet i nya lägenheten.
Vi har dessutom fått nya inneboenden: hej silverfiskar!
.. med oväntade inslag, en del gapskratt och regn.
Mm, att vara på facklig utbildning innebär inte alltid räksmörgås och godis. Idag, minsann, slank inte en endaste godis ned. I övrigt, om innehållet, kan sägas att om det var rörigt innan så gjorde inte presentationen det lättare. Men innehållet, när vi väl rett ut alla förkortningar, var det inget fel på.
Och nu: en regning promenad hem. Tur att jag tog tygskor och finjacka idag, jomensåatt, de lämpar sig utmärkt i svenskt vårväder!
... om du efter en lång arbetsdag kommer hem, hungrig och med huvudvärk, låna då mannens rakhyvel för att raka benen. Spring sedan upp på vinden (med nyrakade ben, eller åtminstone det som finns kvar av dem, plåster och kläder på förstås)och plocka ner en flyttkartong. Fyll sedan flyttkartongen till max och påbörja sedan tömningen av densamma (en flyttkartong av 20 möjliga var nämligen sönderriven av katthelvetet). Därefter bör du upptäcka att jo, katten (den nervösa av dem, inte den som skall få tänderna borstade varje dag) har passat på att kissa utanför lådan. Städa upp det.
Försök sedan att laga en omelett. Utan stekpanna. För den har någon packat ner. I en låda. På vinden.
Frågor på det?
... för det fungerar ändå inte speciellt bra, och då resultatet av dagens gnäll resulterade i ett tårdrypande farväl av mannen på landvetter, en sönderslagen mobil (som fackligt engagerad funderar jag på att göra en anmälan till någon angående alldeles förhårda köksgolv) och noll problem lösta så kan det bara konstateras att gnäll fungerar dåligt. Riktigt dåligt. Men för stunden, på chefens kontor, kändes det bra. Riktigt bra. Åtminstone gjorde det min ilska mindre, då jag matat fel tiger i bröstet ett tag. Ilsketigern är numera begravd under en mycket labil (nej, inte stabil, jag litar inte på den glada tigerns inverkan än) hög av stenar.
Om jag upprepar orden: "alla har sina egna goda skäl" samt "efter regn kommer solsken" och "det blir aldrig så bra som man tänkt sig, men heller aldrig så illa som man tror" ja då kanske veckan försvinner i ett nafs.
Eller så gör den inte det. Då kan jag glädjas åt att det är byggstart på torsdag! Med en stor dos förnekelse glömmer jag då bort dagens gnäll, att bilen måste tankas (det är inte småpotatis då det är en gasbil! Jomensåatt... Frågan är om man kan kidnappa någon på en bensinstation som kan tanka gas åt en?), att mobilen är trasig, pengarna slut och att rapporten till skolan ska in om alldeles för få dagar i förhållande till skrivna ord. Joråserrusåatt...
...har rusat förbi och numer ekar det vackert i lägenheten. Om det var avskalat i den tidigare (visningar gör sådant med ens hem) är det numer bara ett skal kvar. För att fira detta (finns det skäl att fira ska man ta dessa tillfällen i akt) drack vi rödvin ur plastglas och lyssnade på dansbandsballader. Mumma för själen... Mindre mumma för öronen enligt mannen.
Kvällen föregicks förstås av en dag, som spenderades ute på tomten, där vi knackade på hos blivande grannar. Jo, minsann. För nästa torsdag, då börjar det hända grejer! Så sägs det i alla fall. Nu ska det äntligen börja byggas hus! Därefter blev det en fika vid Hyssna kvarn. Om det är något man måste göra innan man dör så är det att åka dit och dricka kaffe. Oj så underbart det är. Det nya målet är att få min chef att förstå att vi måste åka dit på konferens. Jomensåatt.
..firar vi bygglov! Och oväntat nog firas även ett annat glädjeämne. 2 ska bli 3. Underbart!
