Surt..

... sa räven och bet i rönnbären. Lite så är det just nu. Men å andra sidan är det mycket lättare att hålla en positiv min när alla andra är negativa... sen kan man ju alltid gå till gymmet och slå ur sig allt det negativa. Det är nu beprövat och armarna värker ikapp med rumpa och lår. Underbart. Frågan är om jag kommer att komma upp ur sängen imorgon. Världsligheter. Med det vikariestopp som råder vore det ju utan tvekan helt enkelt klockrent om jag helt sonika blev sjuk och stannade hemma imorgon.

Idag har eftermiddagen sölats bort på stan ihop med underbaraste Helle. Vi provade stickade tröjor, drömde om mer pengar, funderade över ramars varande och icke varande, drack kaffe och mös i solen. Ljuvligt. Dessutom har lite höstpynt köpts in till den numer vinterstädade balkongen. Planteringen kommer visserligen att torka ut eller alternativt frysa sönder inom en mycket snar framtid, men likväl är det alltid lika tillfredsställande att pynta utrymmen man ser som aningens trista, hårda och höstkalla med lite färg och mjuka former. Alla inköp, inklusive de ännu inte planterade blommorna i höstplanteringen,  visades stolt upp för mannen vid hemkommst och mottogs med små muttrande om att det nog skulle bli fint. Engagemang kallar vi sådant!

Dessutom är det fredag imorgon och det vankas träff med Tess och Bella, potatisgratäng, fredagsmys och mer härligt sällskap. Kanske trycks det in ett glas vin, lite film och något gott att äta till efterrätt också. Det är det som är så fantastiskt med fredagar. Man vet liksom att det är att utgå ifrån att man på ett eller annat vis hamnar i matkoma. Fantastiskt!

Totalt vansinnig..

... blir jag när det krånglar. Inte förstår jag mig på hur jag ska kunna blogga från mobilen, eller varför jag måste ha kvällsmöte just imorgon eller hur det kommer sig att jag inte känner mig helt frisk, men inte heller tillräckligt sjuk för att ens nämna det högt.

Som grädde på moset är mannen borta tills imorgon kväll, för att sedan bara komma hem och vända i stort sett (bitter? jag? Neeej då.) då han åker till Spanien på semester nästa vecka. Suck.

Som tur är kan jag återigen sova gott. Jag sover numer hela nätter plus lite extra i soffan varje kväll till skillnad från förra veckan då jag omöjligen kunde komma till ro. Tröttheten är därför som bortblåst. Varför känner sig då kroppen inte hundra?

Det.. det är en fråga att klura på minsann.

En av de absolut största...

frågorna som kan ställas, ställdes igår.. jag och mannen fick frågan om vi ville vara faddrar till sötaste Bella. Och svaret var givetvis ett rungande ja! Det brände tårar bakom ögonlocken och få gånger har jag känt mig så stolt. Givetvis hade jag minutrarna innan missat den stora frågan genom att läsa kortet som vi fick på samma sätt som jag läser böcker: jag läser början, skummar mitten och sedan hoppar jag direkt till slutet. Kortet i sin helhet gjorde mig därför aningens förvirrad och jag tvingades läsa om från början och då minsann trillade poletten ner.

Det är tur att Tess och P känner mig såpass väl att de insåg att blondinen i hallen behövde en extra minut på sig innan innebörden i orden sjönk in.

I övrigt var det en mysig lördag som försvann alldeles för fort i ett sockrigt tecken av marknadsgodis och munkar. Därefter intogs det lite mat, världsproblemen diskuterades och en tårta bakades..

Jo, för det är ju som så att många tårtor kommer att provsmakas under det kommande året, lika så kommer många tre-rättersmenyer att provsmakas och klänningar prövas. Risken finns att bloggen kommer att hamna i en salig röra av blomsterbestyr, bordsplaceringsfunderingar, släktkaos och klänningshysteri... Johorå, det är så sant så.. Om ett år (ungefär) så går det ett bröllop av stapeln. Mitt och mannens bröllop. Kyrkan är bokad, festlokal är bokad. Det hela börjar närma sig och det börjar bli lite mer verkligt... Men än är det långt kvar. Och innan dess väntar ett dop. Det tycks bli ett spännande år det här!

Ooo...!

Det pirrar i magen, det bubblar i kroppen. Lyckan är total idag. Bara sådär. I all sin enkelhet, i precis all sin storhet och så överväldigande som bara lycka kan vara.

Hösten har slagit till i all sin helhet och regnet är sådär blött igen som det bara är i början på hösten... då när regnet nästan tycks ta sig hela vägen genom kläderna och in i benmärgen... och ändå kan jag inte sluta le. För på något vis så trivs jag nu, i stickade tröjor, med de solvarma eftermiddagar som ljuger och lockar en tillbaka till sommaren och med en kopp te i soffan efter en snabb joggingtur i regn och blåst.

Imorgon har jag dessutom preliminärbokat söta Tess och Bella. Underbara vardag!

Wow..

... vad intensivt det är just nu. På jobbet framförallt. Hemma händer det ovanligt lite. Imorse stod alla blomkrukor upp när vi vaknade, ingen kaffekanna låg söndersplittrad, inget vatten fanns att torka upp på köksgolvet och inga tapetrester låg och skämdes i hörnet. Jag kan inte minnas när det hände senast.  Jag har sovit sammanhängande i 10 timmar. Kan faktiskt inte minnas när det hände senast heller. Fantastiskt.

På tal om precis just ingenting, så har jag dessutom införskaffat mig en ny mobiltelefon! Haha, så nu är jag också med igen. Den har allt och framförallt så är den bättre än mannens. Jay!

Imorgon vankas det shopping i Göteborg med fina Helle. Jomensåatt, nu ska de brännas de stackars få kronor som fortfarande finns kvar på kontot. Tydligen sparar vi ju mycket just nu, så det var ju inte speciellt många kronor till att börja med. Jag får väl använda pappas och brors födelsedag som fina omsvep till att få shoppa lite trots trytande kassa. Dessutom är det ju snart lön igen, om en sisådär 20 dagar eller så. Inga konstigheter där inte.

Och så tillbaka till pratet om ingenting och allting... jag har påbörjat en ny GI-runda. Jomensåatt... framförallt ska det denna gången handla om att äta bätte kort och gott. Fler mellis, mindre "wohaa, ge mig mat nu", stabilare luncher och bättre frukostar. Hej gröten! Hejdå smörgåsen liksom.. Dessutom har träningsdosen ökat igen. Numer är det:
 Pass: Måndag, Tisdag,
Simning: Onsdag morgon (jorå, när som helst nu kommer det att hända på riktigt också!)
Styrka: Fredag
Jogg: Lördag eller söndag...
5 dagar av 7 är det därmed tänkt att latmasken ska masa sig upp ur soffan. Just denna onsdag talar emot det, men givetvis finns det undantagsdagar. Idag var helt klart en sådan- vaknade trött med orakade ben, regnet öste ner så att det small om fönsterbläcken och dessutom värkte kroppen efter gårdagens pass, så det var en ren omöjlighet att ta sig ur sängen. Jodå, på riktigt var det så. Men nästa vecka.. då minsann!

Helg är som minisemester i intensivform...

En fredagskväll har passerat och med den ännu en missad konsert, en underbar middag och utgång.

Vi kan börja ungefär mitt i, alltmedan en fördrink intogs och då det konstaterades att klockan blivit så mycket att konserten bara var att glömma och att biljetterna ändå var slutsålda för länge sedan. Någonstans där insåg jag att en lugn kväll med lite mat och musik bara var att glömma. Ljudnivån var alldeles för hög, stämningen alldeles för uppslupen och sällskapet alldeles för upprymmt för att det skulle komma på tal. All in blev den nya planen och två flaskor vin beställdes in. Dessa följdes åt av fantastiska pastarätter och en massa spännande samtalsämnen avhandlades ihop med huvudrätten. Därpå beställdes det in kaffedrinkar och tryffelglass med maränger och hasselnötter.. total lycka.

Efter maten begav vi oss (till restaurangpersonalens stora lycka) iväg till Kings Head för lite öl, vin och uppenbarligen ett par shots. Därefter hamnade vi hos mannens arbetskollega och på något vis kom vi även med bussen hem igen, betydligt senare än planerat men... det var relativt bra kämpat med tanke på de generösa erbjudande om sovplatser vi fick under kvällens gång. Vi säger tack till alla som var med och ber glatt om upprepning inom en inte alltför avlägsen framtid! Ojojoj.

Av denna anledning har tempot idag varit aningens avslaget och det har inte hänt så mycket att tala om alls. Först runt 19 tiden kom vi igång lite tack vare en mysig middag hos paret C och N med deras underbara dotter som extra bonus. Dottern höll oss glatt sällskap fram till klockan 21 varpå hon somnade tvärt och lämnade oss att avsluta middagen med lite go glass och glada skratt.

Att ha helg är nästan lika bra som att ha semester, det är bara betydligt intensivare!

Idag...

... har jag nog överträffat mig själv. Jomensåatt... Aldrig har det varit så skinande rent bakom en tvättmaskin och aldrig har väl avloppet i duschen luktat så gott.

Som tack fick jag en huvudvärk av värsta sort, den som sitter bakom ögonen och gör en småirriterad, illamående och ynklig.

Som tur var förberedde jag mig innan städningen med att köpa en fin ny tröja till mig själv, bara för att jag är så duktig. Dessutom tog jag två alvedon (jag har visst fått ont i ryggen med) så förmodligen blir inte huvudvärken vare sig sämre eller bättre än så här.

Som belöning om en liten stund ska jag nog krypa upp i soffan och äta kyckling med kantarellsås och ris. Mums!