Yes!

Plättjärnet är mitt! Mitt mitt mitt!

Men det väger allra minst lika mycket som en liten elefant och den minimala plats jag hade i mitt grytskåp är nu ännu mer minimalt. Fast å andra sidan ska man inte hänga läpp. Nu kan jag äntligen steka plättar! (vilket jag givetvis kommer göra jätteofta nu när jag äntligen fått ett plättjärn, johorå!)

Hos mor..

... och snart på väg till pappsen.

Regnet öser ner, vi har gått över på vintertid.. min födelsedag och likaså den obligatoriska marknaden har passerats och nu väntar vinter, mörker och så småningom jul. Fantastiskt.. men man kan ju fundera över när tiden började gå så snabbt.

Jag har dessutom lyckats dra på mig en förkylning. Man tackar och bockar för den. Jippie!

Födelsedag!

Gårdagen bjöd på många skratt, en blomma från mina fina arbetskollegor, jordgubbstårta, filmmys och underbara vänner. En sådan här dag sparas varje besök, meddelande, telefonsamtal och brev i hjärtat. Jag är underbart lycklig.

Tack!

Givetvis var det 24 ljus i tårtan!



Om en stund ska mannen väckas, frukost ska ätas och sen ska vi åka iväg till Vänersborg. Det vankas höstmarknad, middag och familjemys hela långa helgen!

Är det en vanlig dag...?

Är det en vanlig dag imorgon? Nej. Imorgon är det min födelsedag! Jippie. Jag kommer att bli firad med pompa och ståt i helger två.. ja, precis så bra kan man ha det. Firandet inleds imorgon. Då vankas det middag med goaste vännerna som följes upp av lördagsmarknad, middag, bio och mys med mamma för att på söndag avrundas (för denna helgen) med en söndagsmiddag hos pappsen. Ljuvligt.

Jo och så har man ju varit hos tandläkaren idag.. oooch: inga hål! Tada! Men, en remiss till tand-någonting-slutade lyssna i ren panik vid ordet remiss-någonting- doktorn lyckades jag ordna genom att jag fick käken min att hänga upp sig så att jag omöjligen kunde stänga munnen. Den nyutexaminerade tandläkaren, som faktiskt var en han, verkade i och för sig glad för att jag inte bet honom i fingrarna (jag har i vuxen ålder utvecklat tandläkarskräck, tack för den folktandvården...) men samtidigt aningens bekymrad över att jag inte hört av mig om mina problem. Jag som trodde att det här med att ställa diagnos på sig själv var det som läkare rekomenderade sina patienter.. men nehejsan. Joråsåattsäga.. En akuttid var att förvänta sig, vilket enligt utsago skulle innebära att jag förmodligen skulle få en tid innan årsskiftet eller så. Fantastiskt i sig. Jag hoppas att kallelesen kommer med adress och ett klargörande på exakt vart jag ska någonstans också...

Utöver det så har det idag konstaterats att om man häller citron på ett svart bord och sedan låter detta stå i solsken under en dag, så blir det bleka fläckar i det svarta bordet. Bara som en liten parantes innan man provar detta hemma själv. Jomensåatt... det går som vanligt fantastiskt bra här hemma.

Egentligen...

... har det varit en toppendag. Ett pedagogiskt lyckorus på jobbet, fy katten vad bra vi är! Det är dessutom redan tisdagskväll, imorgon är det veckovändning och på fredag firar vi födelsedag här hos oss. Jomensåatt.. då blir jag gammal.

Trots det är det lite gnissligt här hos mig idag. Det skulle kunna ha att göra med att:

1. Min fot är blå, svullen och pulserar - vilket givetvis har en mycket logisk förklaring: step. Denna fysiska aktivitet kombinerat med lite nyfikenhet. Tja, man kan väl säga som så att man ska tjyvkika på dem som är bättre, för att själv kunna se vad som kan förbättras! Att härmas är bra.. kanske ska man dock undvika att göra detta mitt i ett hopp över en smal stepbräda som ställts precis bredvid en skranglig hög med vikter.. men det måste ju ändå vara upp till varje individ att avväga... jag bedömde risken att trilla som låg. Nejmensåatt.. sa jag att min fot var blå? Givetvis lyckas jag trampa snett på brädan, halka av den, tappa balansen, kliva rakt på vikterna som givetvis välte och därunder fastnade min fot. Johorå, det gick så bra så. Man kan bara tacka och bocka, jag trillade för all del inte omkull helt.

2. Jag fyller år - åldersnojan knackar artigt på dörren och ber om att få komma in. Johoråserru.. där står den nu i hallen och knaprar sig ivrigt närmare.

3. ... nej. En lista på två punkter får räcka. Det är i alla fall gnissligt här idag och den där helnöjda känslan vill inte riktigt infinna sig.

Det som är mest irriterande med att det gnisslar idag är att de positiva sakerna definitivt har överhanden. Det har bokats hotell, det vankas höstmarknad och familjemys till helgen, en eftermiddagskurs i göteborg hägrar och bröllopsplanerna existerar och kan alltid plockas fram en mörk stund. Men visst får man sura. Det får man. Litegrann då och då. Så det så.

Förutom det kan det konstateras att jag är arbetsskadad. Jag kan hela "Godnatt Alfons Åberg" och "Mäster skräddare" utantill. Det är i sig en bedrift.

Funderingar..

... har ni någonsin funderat på hur många papperskorgar ni passerar när ni är ute och promenerar?

Nehej, inte jag heller. Förens idag.

Det mest underbara är att jag givetvis letade efter en papperskorg. Och inte en enda stod att finna, trots att jag gick centralt och letade aktivt i ungefär 20 minuter.. då kan man ju fundera på om de däringa stadsplanerarna är förvånade över att det skräpas ner så mycket?

Dessutom funderas det över såpbubblors varande och inte varande i bröllopssammanhang. Det kluras på tårtdekorationer, dukningar, färgtema och blomsterkvastar. Dessutom funderas det över klänningar och fotograferingar, tidsperspektiv och resor. Det ska förhoppningsvis bli lite provfotografering inom den närmsta framtiden, menyer ska börja provsmakas och förhoppningsvis blir det snart av att åka och prova en klänning eller 35. Ljuvligt!

Och på tal om resor: den är bokad! Resan till alperna! Jay. Runtomkring påsktider nästa år sätter vi oss på flyget och åker till Frankrike... Dessutom vankas det miniweekend i Danmark med goa vänner från den stora huvudstaden minsann.

Jahaoch joho. Idag har det dessutom varit en omkullvältar dag. Tankspriddheten har varit total och mjölkglas, äpplepajsformar, äpplejuice och drickyoghurtsburkar har flugit omkring planlöst och stökat till det runt omkring mig. Barnen har förvirrat frågat vad jag gör och varför jag gör si och så.. man tackar artigast för att de påminner mig om att det märks att tankarna varit på annat håll just idag.

Förövrigt har föräldramötet klarats av med bravur, klänningen till dopet är inköpt och fredagen stundar med buller och bång. Dessutom ska bloggandet förbättras. När som nu kommer tiden att finnas till det.

Jomensåatt.

Måndagsmyser..

... i höstrusk och på ett sådant där härligt lite förbjudet sätt. Lagade en god gryta, tog på raggsockarna, tände lite ljus och kröp upp i soffan. Tv:n står på i bakgrunden, boken ligger inom räckhåll och katterna sover.

Det är inte varje måndag man unnar sig en gnutta soffhäng. Denna dag ska ju egentligen tillbringas på gymet, kämpandes mot steppbrädan... Men mardrömsdagen hägrar och det är lika bra att vila upp sig i tron om att det kommer att bli värre än vad det blir. Tisdagar är toppendagar, verkligen. De är som att varje vecka behöva göra en rotfyllning. I bästa fall.. och som tur är, nästa vecka kommer en ny tisdag med nya möjligheter.

Men idag är det ju ändå måndag och humöret är på topp. Dagen har fungerat sådär äckligt fantastiskt, som det bara kan göra en måndag.

Inledde dagen med att bränna tungan på kaffet.
Fortsatte sedan med att slarva bort tillräckligt mycket tid för att behöva springa störtlopp ner till bussen.
Därefter lyckades jag med bedriften att trampa ner foten i en stor vattenpöl- hej hej blöta strumpor. (men å andra sidan, varför ha torra varma strumpor när man kan ha blöta, kalla? Det blir ju mycket mer spännande så)
Det misslyckandet följdes av att vi fick gå en kort på jobbet idag.
Varpå jag upprepade gånger misslyckas med att skapa ett email konto till jobbet (hur svårt kan det vara att stava till A P E L S I N?)
Efter att ha lovat dyrt och heligt att slå datorn i småbitar lyckas jag missa bussen hem.
Dagen sammanfattas därför:
planeringen gick åt skogen - resultatdelen där kammade noll, vi ligger en dag efter, flextiden knaprade sig upp till 2 timmar och allt är kvar att göra. Västtrafik borde lära sig klockan. Det borde inte regna så mycket i Borås samt en stavningskurs till blondinen önskas.

Det är inte lätt att jobba med en blondincell förmycket.

Tänka sig...

Längtan.

.. att det är lika jobbigt och att längtan är precis lika stor varje gång han åker. Tuffaste natten är den första, då känner man sig som mest ensam. Sen vänder det och tiden går liksom fortare igen tills han kommer hem igen. Det spelar ingen roll om det är jobb eller nöje han är iväg på, det slår aldrig fel. Den där längtan.

Igår var jag dessutom lite onödigt bitter. Idag sitter jag helnöjd i soffan, med nya skor, träningstrött kropp och ett par böcker om bröllop ligger i mitt knä. Katten spinner förnöjt precis bredvid mig och en kopp rykande hett te svalnar i närheten. Tisdag har kommit och gått och imorgon är det veckovändning. Ljuvligt.

... och bilderna lyser med sin frånvaro. Det jobbas på det, långsamt i och för sig men det jobbas.

För att avsluta med bravur: Idag är tant Jossan stolt, jomensåatt jag extraknäckar som stolt tant då och då till sötaste Bella, numer vänder sig lilltösen från rygg till mage! Helt otroligt. Duktiga tjejen.

Nähejnä...

... tydligen förstår jag inte ens hur jag, utan att föra över bilden till datorn först, får telefonen att förstå att jag vill ha bilden som ligger i min telefon teleporterad över till min blogg.

... uppenbarligen så hatar bilguden mig, då den sett till att någon har repat mannens bil så vackert med en nyckel, just idag när jag lånade den. Johorå, rakt över ena bildörren. Man tackar för den.

... utöver det vill jag bara tillägga att jag är tämligen bitter över det faktum att det är måndag, att skorna jag skulle köpa idag inte fanns i min storlek, att pengarna för ovanlighetens skull (haha, joråsåatt som att det skulle stämma) inte räcker den här månaden heller och att jag är lågavlönad i ett otacksamt yrke där det till syvens och sist mest tycks handla om föräldrarnas behov istället för barnens. Eventuellt blir diskussionsfrågan på föräldramötet "hur mycket inflytande har föräldrarna över verksamheten" istället för att vi lyfter den betydligt mer intressanta frågan "barns inflytande - när, var och hur i förskolan?" Med det sagt lämnar jag bitterheten därhän och övergår till det som är betydligt mer intressant:

... slutet på den här veckan!

Det inleds på fredag med drinkar och middag i göteborg, kommer att fortsätta med en eventuell fika med syster yster och avslutas med att mannen kommer hem från Spanien. Däremellan är det bara ett enda långt lidande. Eller eventuellt inte. Tisdagar är ganska bra dagar, onsdagar är det veckovändning och sedan är det ju redan torsdag som ändå försvinner i ett nafs. Nähej nä... det kommer nog gå det här! Hej å hå!

Fördriver tiden..

... och det går tämligen bra. Lägenheten har blivit städad, vinterkläderna tvättas i tvättmaskinen, kängorna har plockats fram (och det övervägs om det inte är dags att köpa ett par nya, det är ju så mycket roligare!) och nu kikas det på lite film. Tydligen tänker mannen tvinga med mig till gymet om ett par minuter, med löfte om att han sedan ska laga köttfärssås och kika på mer film. Det är helt okey med söndagar.

Snart väntas en ny vecka på jobbet. Mannen åker till Spanien (bitterheten är som bortblåst, jag är verkligen jätteglad för hans skull. Verkligen- jätteglad) och jag får ha bilen precis hela veckan. Jay!

Det är bara till att skratta - mer än så här händer faktiskt inte just nu. Förutom att jag och mannen leker helylletofflar och fyller i en bok om oss inför stundande bröllop. Det mest fantastiska med det är att det faktiskt är kul - och lite mysigt. Men toffligt.