... i höstrusk och på ett sådant där härligt lite förbjudet sätt. Lagade en god gryta, tog på raggsockarna, tände lite ljus och kröp upp i soffan. Tv:n står på i bakgrunden, boken ligger inom räckhåll och katterna sover.
Det är inte varje måndag man unnar sig en gnutta soffhäng. Denna dag ska ju egentligen tillbringas på gymet, kämpandes mot steppbrädan... Men mardrömsdagen hägrar och det är lika bra att vila upp sig i tron om att det kommer att bli värre än vad det blir. Tisdagar är toppendagar, verkligen. De är som att varje vecka behöva göra en rotfyllning. I bästa fall.. och som tur är, nästa vecka kommer en ny tisdag med nya möjligheter.
Men idag är det ju ändå måndag och humöret är på topp. Dagen har fungerat sådär äckligt fantastiskt, som det bara kan göra en måndag.
Inledde dagen med att bränna tungan på kaffet.
Fortsatte sedan med att slarva bort tillräckligt mycket tid för att behöva springa störtlopp ner till bussen.
Därefter lyckades jag med bedriften att trampa ner foten i en stor vattenpöl- hej hej blöta strumpor. (men å andra sidan, varför ha torra varma strumpor när man kan ha blöta, kalla? Det blir ju mycket mer spännande så)
Det misslyckandet följdes av att vi fick gå en kort på jobbet idag.
Varpå jag upprepade gånger misslyckas med att skapa ett email konto till jobbet (hur svårt kan det vara att stava till A P E L S I N?)
Efter att ha lovat dyrt och heligt att slå datorn i småbitar lyckas jag missa bussen hem.
Dagen sammanfattas därför:
planeringen gick åt skogen - resultatdelen där kammade noll, vi ligger en dag efter, flextiden knaprade sig upp till 2 timmar och allt är kvar att göra. Västtrafik borde lära sig klockan. Det borde inte regna så mycket i Borås samt en stavningskurs till blondinen önskas.
Det är inte lätt att jobba med en blondincell förmycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar