Utsikt. ..

... från vår altan.

Jomensåatt.

Längtan till december är olidlig.

Fredag, kaffe och stängning

Ibland behövs bara en rubrik.

För idag är det fredag hela dagen (och alla vet ju att det bästa med fredagar är att det snart är måndag igen!), kaffet är lagom varmt i muggen och jag börjar sent. Vilket då förståss föregås av sovmorgon.

Det är helt klart de små sakerna i livet som gör det.

Alltså..

...trädgårdsslang. Behöver man säga något mer?

Eventuellt.

Idag har jag och mannen shoppat en av de sista bröllopspresenterna. (Vi är medvetna om att vi snart firar ett år...). Det blev: tadaa, en trädgårdsslang! Ja och lite småkrafs utöver det. 10 minuter innan stängning rusar vi in i affären.npå jakt efter en skottkärra.  Jomensåatt.. 1 minut efter stängning står vi utanför. Ett presentkort fattigare men en trädgårdsslang (och glöm nu för guds skull inte småkrafset!) rikare. För att fira detta inköp äter vi nu chokladbollar.

Och huset då? Jo. Idag beställde vi el. Imorgon mejlar vi in tapeterna. Sen är det bara att vänta. 16 veckor kvar!

Häpp..

...sa jag på semestern och vips stod jag uppe på en vulkan. Eller något sånär... johomensåatt jag och mannen hade nämligen bokat in vår bröllopsresa lagom till semestern. Destination: Island.

Efter lite förvirring på flygplatsen (regn, dimma, grått lavalandskap och 10 grader skapade en känsla av att vi hamnat på månen) då vi inte hittade hyrbilen och ett suckande "Åh nej" när vi insåg att hotellet vi bokat såg ut som.. nåväl. Resten av resan var magisk. Underbar mat, valsafari, långpromenader, svarta sandstränder och varma källor. Och någonstans i denna bubbla av magi kläcker jag idén att "borde vi inte passa på att ta en vandring upp på en vulkan". Ha! Fantastiskt.  Har jag sagt att jag är höjdrädd?

Så vi bokar. Och efter en mardrömsresa i en jeep, med vissa höjdpunkter, (som när guiden glatt vrålar bakåt i jeepen att vi för säkerhets skull ska hålla andan och sedan brakar rakt ner i en flod) hoppar vi blåslagna ut och påbörjar vår klättring mot toppen.  Det är då jag inser kopplingen: klättra-berg-högt. Guiden fick en andra ryggsäck. Jag var max 2 mm bakom och gick bokstaligt talat i samma steg. Jomensåatt. Fast oj.  Det kan ha varit bland det vackraste, underbaraste och tuffaste jag har gjort.

Världens starkaste morfar...

... har inte jag. Men det har minsann en annan liten tös som under gårdagens kräftfiske kröp upp i mitt knä och högtidligt berättade att hennes morfar var den starkaste i världen.  "För han, han kan dra upp morötter ur JORDEN med bara HÄNDERNA". Mm. Det är sann styrka det.

I övrigt bestod kvällen av ett krig mot mygg, regn och dålig fiskelycka. 6 kräftor. Jodåsåatt.  Det är ju tur att vi bara blir 24 personer ikväll. Det innebär 1/4 dels kräfta per person. (Har jag nämnt att jag råkar ha goda kunskaper i matematik? Det är sannerligen min starka sida)