... att imorgon är det redan den 23 december. Förmodligen en av de längsta dagarna på året, långfredagen inräknad och bortfnyst som obetydlig för länge sedan.
Dagen idag har däremot hållt vanligt tempo. Blev väckt med kaffe, färska frallor och en stor blomsterbukett av mannen (som definitivt är orolig för att han ska glömmas bort av tomten). Därefter bar det av med julblomma till både en och två (fem) hushåll. Första stoppet blev hos finaste Tess och hennes familj. Där byttes det julklappar, som tur är glömmer vi lägligt bort varje år att vi slutat ge varandra julklappar, och pepparkakor åts med liv och lust. Fantastisk bra start! Avslutades gjordes det med winerbröd och tre koppar kaffe hos mannens faster... Jodåsåatt, när middag skulle lagas till mannens föräldrar var såväl jag som mannen så sockerhöga att händerna skakade. Härliga jul!
Tilläggas kan det också göras att inlägget egentligen skulle handlat om viktiga värdsligheter, men att jag pågrund av dåligt minne hann glömma bort detta fantastiskt viktiga redan vid skrivandet av rubriken. Det är bara att gratulera sig själv och vara glad över att jag samtidigt får en förklaring till varför den förbannade rapporten om utvecklingsarbete aldrig blir färdig... Den glöms ju helt enkelt bort mellan varven! Stackaren...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar