Väskor tappades bort, näsor brändes, liftar fick stoppas i panik då blivande svärmor fick hjärnsläpp och bara vinkade till liftvakten som sprang efter henne och ropade "But madame! But madame!", skidor flög åt alla håll, blivande svärfar höll på att trilla ur liften och dra med mig i fallet, ett par panikångestattacker på 2800 meter (det blev visst lite högt och brant) men också helt underbara stunder och dagar med skratt, sång, god mat och dryck, ljuvlig skidåkning, vårväder (20 grader och shorts) och fantastiskt sällskap.
Blivande svärmor tog hem titeln "the weeks grej of the day!" när hon satte sig i fel bil på vägen hem och förstrött undrade varför vi hade slängt ut mattorna ur bilen. Fransmannen som städade sin egen bil stirrade förvånat tillbaka på blivande svärmor och frågade lite försiktigt om hon möjligtvis kunde upprepa det hon sagt på franska eller eventuellt på engelska. Behöver jag nämna att vi skrattade hela vägen till Sverige efter detta? Det kan sammanfattningsvis sägas att det har skrattats på den här resan. Så till den grad att magen värker av träningsvärk.
Lunch i solen, ett stående inslag under resan. |
Jag har precis lärt mig svänga ordentligt och är oerhört stolt över denna bedrift! |
2942 meter över havet. Vi satt och åt lunch och drack god öl med denna utsikt. Då längtades det inte hem det minsta! |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar