Det är så att man bara kan skämmas...

... över bristen på inlägg, intresse, bilder, funderingar, undringar, galenskap och förvirring.

Det är faktiskt så illa att jag inte ens tänker kommentera mitt bortfall ur den datoriserade världen. Jag har helt enkelt inte orkat slå på min alldeles egna fina dator. Lat? Haha, det är väl bara förnamnet. (och med de meningarna har jag gått emot min egen logik och visst kommenterat det okommenterbara, fantastiskt).

Så har vi ju det här med den förbannade stegräknaren. Bergis gick den sönder efter 3 veckor! Johorå, för då började den påstå att jag bara gick cirkus 9000 steg om dagen. Fånigt, tänkte jag och glömde helt sonika bort att ta på mig den. Mycket bra lösning på ett irriterande problem.

Vidare kan konstateras att även om tvättbrädan lyser med sin frånvaro, så stod vågen på 53,9kg  häromdagen! Jomensåatt! Stolt som en tupp går jag av vågen för att hämta en kamera, sådana där stordåd bör dokumenteras, för att sen raskt hoppa upp på vågen igen... 54 kg. Men jag vet vad det stod. Johorå. Efter den gångna helgen är jag inte i närheten, och vågen står envist på 54,5kg kvällsvikt.

Eftersom att jag varit borta lite alldeles för länge, tänkte jag sammanfatta de gånga dagarna med lite bilder:

Boendet i Sälen, underbara semester!

Sälen

På väg till huvudstaden.. men fikat är det viktigaste!

Vi passade på att leverera ett litet ägg...



... och så fick vi åka på en underbar båttur i storstaden.



Och eftersom att det var påsk, var ju lite pyntning av maten innan frukost helt på sin plats!



Och till detta kan ju läggas: En bokat tripp till Varberg över midsommar, stundande semesterhäng i Italien, nytt jobb, lite mindre tapet i vardagsrummet (då katten lekt spindelman och helt enkelt klättrat på väggarna), lite fler och lite nyare bokhyllor (de hänger där det förut var tapet) och en förlovning. Livet är på sin topp helt enkelt!