...från gårdagens MRL (mage, rumpa, lår) pass i kombination med ett Core (mage och rygg) pass dödar mig långsamt och gör mig mer och mer soffliggande. Åtminstone skyller jag min träningsomotivation på detta. Vilket gör det helt okey att krypa ner under filten, ladda upp med den senaste av Allt i Hemmet (som jag visst prenumererar på, räkningen damt så fint ner i brevlådan idag. Jomensåatt, mannen, han kommer bli själaglad. Säkert. För säkerhetsskull berättar jag det efter att han kommit hem från sin weekend i franska alperna. Då har han saknat mig lite med. Joråserrusåatt...) och en kopp te. Jag har tagit med mig den engelska artikelt som måste läsas också. Den ligger på lagom avstånd och pockar på min uppmärksamhet. Eller åtminstone pockar den på det dåliga samvetet.
Pararellt med detta söker jag boende på Island. Och kollar på kakel. Och lagar lite mat. Och kikar för säkerhets skull dessutom lite på tvättstugeinredning, gardiner, köksprylar och köksbord. Bara för att jag kan. Jag kan göra många saker samtidigt. Nästan lite för bra. I lördags var jag på ett pass där man skulle vara medveten, hela tiden. Och fokuserad på bara en sak. I 45 minuter! Trött berättar jag för mannen att det varit det tuffaste passet jag någonsin varit på. Jomensåatt, fundera lite på vad jobbigt det faktist är att inte tänka på något annat än mjölksyran i magen när den får dina magmuskler att krampa, eller på hur svårt det är att inte somna när du mediterar. Det ni. Det fick jag öva mig på. (Jag somnade bara till tre gånger, och vi mediterade ju i en hel kvart, det måste ändå klassas som bra... eller?)
Nåväl. Nu ska mina lår tvingas till samarbete, det ska resas sig ur soffan och hämtas lite mat minsann. Alternativt väntar jag tills mannen kommer hem från jobbet senare ikväll.. frågan är hur maten i ugnen ser ut då.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar