Kliver över katten, samtidigt som jag balanserar en nektarin efter bästa förmåga ovanpå ett lock, har nycklarna i den andra handen och väskan över axeln. Öppnar dörren med armbågen, föser in katten med ena tån och stänger samtidigt dörren med ena axeln. Nektarinen vinglar oroväckande men ligger kvar. Nu återstår sista momentet: låsa dörren. Jodå. Upp med nyckeln, in med den i överlåset och då...
Duns... Duns... Duns. Nektarinen tar snabbvägen ner till porten, tre våningar längre ner. Klafs är det sista ljudet som hörs av den när den med omåttligt precision har lyckats trilla hela vägen ner. Grattis. Ingen frukt, men såväl en förvånad granne som minuten senare (jag är nere på sista trappavsatsen) kliver över den mosade nektarinen. Om jag tog på nig skulden? Inte en chans, men jag städade snabbt undan...
3,5 dagar kvar till semestern!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar