... och mest magiska jag någonsin sett såg jag i tisdagskväll. 4 dagar gammal och redan ett litet mirakel. Underbara, söta lilla bebis. Tess och P var otroligt stolta föräldrar med all rätt. Det är bara att än en gång säga Grattis!
Göteborg har dessutom avklarats med strapats och förvirring. Sushi har ätits och kläder har shoppats. Det har avhandlats viktiga saker med fröken E och alldeles för mycket kaffe intogs innan det bar av hemmåt igen.
Igår var det dags för mitt nya projekt, "cykla till jobbet"-projektet. Cykeln är ju som sagt fixad (och tänka sig, den här gången ingick allt i standardutrustningen, fantastiskt!) och efter ett halvhjärtat försök att mygla mig ur cykelprojektet slänge vi oss upp på cyklarna för att ta oss ut mot sjömarken. Efter första uppförsbacken var jag fortfarande kaxig, efter andra.. var jag lite mindre kaxig och när den numer kallade "mördarbacken" kom var jag totalt förstörd. Jag var genomsvettig och beredd att vända hemåt men då kom räddningen. Nedförsbackarna. Underbara, ljuvliga nedförsbackarna. Efter lite vatten, ett dopp i sjön och lite pepp bar det av hemåt igen.
Resultatet idag? Ömmande lår, lite skavsår och ett skräckinjagande löfte till mannen om att jag ska cykla nästan varje dag hela augusti ut. Idioti? Förmodligen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar